Idag skriver Bernt Karlsson (SKTF-ombud på Stadsbiblioteket) i NA (debattartikeln ligger inte på webben men en artikel om debattartikeln finns här) om att det pengarna inte räcker till bibliotekens verksamhet. Och visst finns det problem: mycket kan bli bättre men man ska inte heller glömma att biblioteksverksamheten med en budget på drygt 33 miljoner per år är den största verksamheten inom Kultur- och medborgarnämndens verksamhet.

Jag skulle också önska mig mer pengar för att kunna öka takten ytterligare i arbetet med att göra biblioteken till Mötesplatser för närområdet som samlar såväl kulturverksamhet som bildning, studier och fritidsaktiviteter. Men mer pengar till biblioteken innebär mindre pengar till något annat. För Kultur- och medborgarnämnden innebär det att vi måste flytta pengar från exempelvis fritidsgårdarna eller kulturskolan (båda med vardera cirka 25 miljoner/år) .

Kommunfullmäktige antog 2002 ett kulturpolitiskt program som formulerar en rad uppdrag för biblioteken. Bland annat står följande: ”Biblioteken har ett stort ansvar att värna om demokratiutveckling och yttrandefrihet och vara öppna informationscentra för hela Örebros befolkning. Ett fritt sökande efter kunskap och tillgång till kulturell stimulans är en demokratisk rättighet.” Dessutom beskrivs att biblioteken ska stimulera läsandet för barn och ungdom, delta i utvecklingen av samhällsinformation för medborgarna, samarbeta med invandrargrupper och föreningar för att tillgodose olika gruppers behov av böcker och tidningar på det egna språket, utveckla uppsökande verksamhet och vara en resurs för lokala författare.

Det är inga dåliga uppdrag, men de visar att vi tycker att biblioteken är viktiga – och att de även i fortsättningen har en oerhört viktig roll. I Kultur- och medborgarnämnden har vi ytterligare preciserat uppdragen till biblioteken och vi skriver bland annat att biblioteken ska delta aktivt i det demokratiska samtalet och samhällsutvecklingen och att mötesplatser ska ställas till förfogande så att dialog underlättas. Dessutom ska öppettiderna öka ”genom ett utvecklat samarbete med lokala aktörer och verksamheter”.

Nåväl. Biblioteken har stora uppdrag. Räcker pengarna, undrar någon? Det kommer aldrig att finnas tillräckligt med pengar. Så länge vi som skattebetalare anser att det finns en smärtgräns för vad vi är beredda att betala kommer vi få prioritera. Och vi har prioriterat: biblioteken är den verksamhet inom vårt område som får mest pengar eftersom vi tycker att det är en viktig verksamhet.

Men vi vet att det finns problem som måste lösas: alltför många läser få eller inga böcker, det saknas mötesplatser för dialog och samhällsengagemang i många stadsdelar. En del av detta kan biblioteken bidra till att lösa – och då uppstår självklart nya problem för biblioteken. Hur ska arbetstiden räcka till? Hur ska lokalerna fungera? Jag tar dessa problem på allvar, men konstaterar samtidigt att inom ramen för en budget för 33 miljoner finns stora möjligheter. 33 miljoner räcker inte till allt, men det räcker till ganska mycket. Förr i tiden sköttes all in- och utlåning manuellt – idag finns det maskiner som sköter sådant. Förr skulle kartoteket organiseras så att man hittade böckerna – idag ligger det i datorn (visserligen strular det i alla fall ibland – men det tar inte lika mycket arbetstid att sköta). Allting förändras och bibliotekens roll likaså: därför kommer det även i framtiden att finnas böcker på biblioteken – men de kommer i högre grad att även fungera som mötesplatser för studier, dialog, möten och annat.

Vi vet vartåt vi vill med biblioteksverksamheten men vi tror inte att vi har svaren på alla lösningar. Däremot är vi tacksamma för synpunkter, förslag och idéer från både örebroarna i allmänhet och från dem som jobbar på biblioteken. Hör av er!